Sveriges Riksbank
i samtalet.

Riksbankens oförändrade styrränta på 1,75 procent och signaler om kommande höjningar präglade veckans bevakning i urvalet. Ekot rapporterade att räntan enligt Riksbanken kan höjas redan i år om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. För bolånetagare bedömde privatekonomen Claudia Wörman att de senaste årens räntenedgång ser ut att vara över och att även tremånadersräntan snabbt kan påverkas. Samtidigt välkomnade Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt att banken avvaktade. Han varnade för att snabba höjningar kan dämpa hushållens och företagens optimism och ansåg det för tidigt att slå fast att höjningar blir av.

Inför Riksbankens kommande räntebesked kretsade diskussionen i veckans urval kring hur länge räntan kan lämnas oförändrad när omvärldens räntor stiger och kronan försvagas. SEB:s investerarundersökning visade att en majoritet inte väntade sig en höjning vid nästa möte, men att nästan alla räknade med högre räntor i december. Samtidigt återgav SEB dämpade prisplaner i detaljhandeln och besöksnäringen från Riksbankens företagsundersökning. I Swedbank Makrosnack bedömdes den svaga kronan kunna höja inflationsprognosen, men inte ändra det närmast förestående beslutet. Diskussionen gällde därmed främst tidpunkten för en höjning, inte ett fattat beslut.

Lägre inflation än väntat präglade veckans bevakning av Riksbanken i det granskade urvalet. Ekot rapporterade att preliminär KPIF-inflation låg på 0,7 procent i augusti. Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg bedömde att en räntehöjning fortfarande behövs i år, men kan komma senare. I Börsmorgon återgavs Handelsbankens prognos om höjningar i december och juni nästa år. Samtidigt lyftes i Di:s intervju med Winsth risken att alltför expansiv finanspolitik kan tvinga fram tidigare höjningar. Diskussionen handlade därmed främst om tidpunkten för nästa höjning, inte om ett fattat räntebeslut.

I veckans urval står Riksbankens ränteavvägning i centrum. Ekot rapporterar att KPIF-inflationen ligger på 0,7 procent, under målet på 2 procent, men Susanne Spektor bedömer att inflationsrisker och styrkebesked från ekonomin kan motivera en höjning redan i september. I P4 framför en SEB-ekonom en motverkande faktor: dollarförsvagningen efter amerikanska jobbsiffror stärker kronan och kan minska pressen på Riksbanken att höja räntan. Följ pengarna tar samtidigt upp åtstramningens kostnader, där en medverkande beskriver tidigare räntehöjningar som en stark negativ impuls för efterfrågan.

I veckans urval diskuteras Riksbanken främst genom omvärldens räntor och inflationsrisker. I Börsfrukost beskrivs hur amerikanska räntor kan påverka Sverige via valutakurser och högre långräntor. I Ekot varnar ekonomen Filip Andersson för att ett försämrat läge i Mellanöstern, med stigande oljepriser och tydligt högre inflation, skulle kunna kräva kraftiga svenska räntehöjningar. Det är ett riskscenario, inte ett besked från Riksbanken. Studio Ett tar även upp hur Feds utvecklingsarbete kan få betydelse för Riksbanken, samtidigt som Johan Lööf betonar att liknande arbete redan pågår inom centralbanksvärlden.