EU
i samtalet.

Veckans urval belyser krav på omprioriteringar och förändrade relationer till EU. TV4 rapporterar att Sverige, Tyskland och fyra andra länder hotar att fälla långtidsbudgeten och vill flytta pengar från jordbruk och regionalstöd till försvar och konkurrenskraft. Storbritanniens premiärminister Andy Burnham öppnar samtidigt för ett möjligt återinträde och säger att Brexit gjort mer skada än nytta. I Studio Ett diskuteras en idé om att tillfälligt ta bort asylrätten och den individuella prövningen vid krissituationer, med oklarheter kring förenligheten med internationella konventioner.

I veckans urval står EU:s budget och tillämpningen av gemensamma regler i fokus. Yle rapporterar att Finland, med Tyskland nära sig i förhandlingarna, vill minska kommissionens förslag till sjuårsbudget på cirka 2 000 miljarder euro. Ekot belyser samtidigt svensk investeringskontroll: enligt Kommerskollegium står Sverige för omkring 60 procent av EU-ländernas anmälningar, men mindre än en procent går vidare till ordentlig granskning. I utrikesbevakningen rapporterar Ekot att en fransk medborgares frigivning i Azerbajdzjan kopplas till hävda EU-sanktioner mot oligarken Alisher Osmanov. Analytikern Galia Ibrahimova kritiserar detta som problematiskt köpslående.

I veckans urval kretsar EU-bevakningen kring närmare samarbete med Kanada, skydd för barn på nätet och militärt stöd till Ukraina. Europapodden granskar frågetecknen bakom Ursula von der Leyens öppning för ett associerat kanadensiskt medlemskap: villkor, budgetbidrag och medlemsländernas stöd är ännu oklara. Rapport belyser både argumenten för gemensamma regler för sociala medier och invändningar om integritet och nationellt självbestämmande. TV4 Nyheterna rapporterar samtidigt om en planerad utbetalning på 37 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina och von der Leyens besked om möjligt ytterligare stöd.

I veckans urval framträder en kontrast mellan EU:s konkreta betydelse för svenska beslut och dess synlighet i valrörelsen. I Sieps Podcast ansåg deltagarna att EU-frågorna nästan saknas i valdebatten. Samtidigt aktualiserades EU:s miniminivå för drivmedelsskatt i SVT:s statsministermöte, där Ulf Kristersson knöt frågan om ett fortsatt skatteundantag till världsmarknaden och läget i Mellanöstern. I P4 Göteborg rapporterades också att Sverige har undertecknat ett uttalande om handelsbegränsningar för ockuperade områden på Västbanken, men fortsatt vill driva frågan gemensamt inom EU.

I veckans urval står EU-reglernas praktiska följder för företag, handel och miljö i centrum. P4 Västerbotten skildrar småföretagares oro för skärpta förpackningskrav, vars syfte är mindre avfall och ökad återvinning. I P4 Sjuhärad kopplar Tullverket en kraftig minskning av privatimporterade varor till den nya tullavgiften. Samtidigt rapporterar P4 Västernorrland om kritik mot Sveriges kommande naturrestaureringsplan: Naturskyddsföreningen bedömer att åtgärderna inte räcker för att nå EU:s mål.

I veckans urval följs EU:s hantering av Ceuta av besked om stöd till Spanien och förstärkt gränsskydd. P4 Värmland rapporterar om akut finansiellt stöd och Frontexpersonal samt ministrarnas ambition att utveckla tidiga varningssystem. Samtidigt belyser Rapport ett undantag från stålsanktionerna som tillåter fortsatt import från Ryssland; en politisk överenskommelse om att stoppa undantaget kräver alla medlemsländers godkännande. I Ekots partiledarutfrågning säger Simona Mohamsson att EU:s klimatmål till 2030 kan nås, men att politiken behöver uppdateras, bland annat genom elektrifiering av transporterna.

I veckans urval belyses EU:s roll i gränspolitik, krisberedskap och digital reglering. I Studio Ett beskriver en migrationsforskare situationen i Ceuta som ett test för unionens nya migrations- och asylpakt, med gränsförfaranden, återvändande och solidaritet som centrala delar. P4 Väst rapporterar om svenska brandbekämpningsflygplan i den gemensamma EU-insatsen i Frankrike och intervjuar den svenska insatsledaren. P1 Morgon tar samtidigt upp nya EU-krav på märkning av AI-genererat innehåll, där svårigheten att skilja äkta från skapat material beskrivs som både en demokratisk fråga och en konsumentfråga.